En dildo från vem?

När jag kom tillbaka från Lund låg en postenlapp och väntatde på mig. Den meddelade att ett paket låg på posten och vill bli uthämtat.

Väl uthämtat håller jag denna julklapp i handen. Adresserat till mig och inslagen i vackert julomslagspapper.

Väl öppnad döljer sig en köksattiralj från Jamie Olivers kökssortiment. I form av en dildo är denna kryddmixer ett oumbärligt redskap vid avancerad matlagning.

Det konstiga med det hela är att det inte finns nån avsändare. Jag vet inte vem som har gett mig denna kryddildo. Det kan inte vara Jamie Oliver för paketet är skickat från Sverige. Det kan inte vara min mamma för hon gav mig ett förkläde. Det kan inte vara Martin (även om det liknade hans namnstil på adressetiketten) för han vill inte kännas vid det.

Vem är det som gett mig denna fina present?? Hör av dig så jag får säga tack och bjuda på en midddag a la Jamie Oliver.

Appropå dialekter, konspirationer och old school-tips

Den välgjorda högstadieproduktionen Snapphanar rör upp känslor i vårt svenska rike som ej har skådats sen slaget i Lund. Folk fattar inte vad de säger.

För 300 år sen ledde denna misskommunikation till krig i diverse hålor i Skåne. Är det förresten någon icke-skåning som känner till Sandby, Harlösa och Flyinge?

Oavsett namnet på hålorna har i alla fall den fantastiska dansk-svenska amatörensemble i Snapphanar avslöjat orsaken till kriget. Det var inte marken som Sverige ville åt. Det var dialekten.

För när alla är utmattade av diverse släktbråk och diskussioner om allt möjligt som kan vara av ointresse så gör Snapphanar att vi kan försonas och glömma julgrollet.

De svenska familjer kan i alla fall komma överens om att de inte förstår den skånska dialekten. Skåningarna kan finna trygghet i att tunneln genom Hallandsåsen försenas ytterligare några år så de slipper alla stressade Stockholmare.

För att avsluta denna post-jul-blogg så vill jag dela med mig av något jag lärt mig av min kära mor. Hon tycker dels att Lund är tryggt för där finns inga A-langare, dels att min gamla kassettradio från -81 skulle funka som hennes bilstereo. Enda problemet var att batterier är dyra nuförtiden.

Bara så ni vet kära -70talistpolare, vi är snart där... Dags för att prata om din pension?

Radioaktiva ryssar rekommenderar

När galna kosjukan, SARS och andra semiepidemiska sjukdomar verkar ha tagit julledig så har en ny utmanare tagit över förstaplatsen.

Jag pratar självklart om den fruktade polonium.

Epidimen började med att hantlangaren Litvinenko blev förgiftad. Snabbt spred sig epidemin till en sushirestaurang, därifrån till ett par hotell i London, vidare till ett par British airwaysplan och vips var epidemin spridd över hela europa.

Nu har även några svenskar fått den fruktansvärda sjukan och en av dem hade förhöjda poloniumvärden i kroppen. Dock så tryggar läkaren Jonas Holst svenskarna och säger att det inte är nån hälsofarlig nivå. Vidare säger han till Expressen:

"Orsaken till de förhöjda halterna kan vara flera. De kan bland annat bero på rökning och matvanor. - Men det kan också ha samband med en Londonvistelse, säger Holst. Personen med de förhöjda halterna har vistats i baren på det hotell i London där Litvinenko bodde."

Enligt obekräftade källor finns också samband mellan barer och mat/rök...

För att undvika att dö poloniumdöden har därför socialstyrelsen gått ut med följande uppmaning inför julen:

"Man bör i högsta möjliga mån undvika att umgås med personer med rysk accent i barer där mat kan serveras och rökning är lättillgänglig i form av rökrutor eller liknande faciliteter. Vid utrikes resor till England förordar vi SAS och bo inte på hotell där agenter från främmande land kan tänkas ha bott. Undvik också att snacka skit om Vladimir.
Skulle du mot förmodan bli smittad ber vi dig att kissa i en behållare och skicka den till oss då en dödlig dos är värd ca 7 miljoner kronor och ett par deciliter av ditt urin skulle bli en uppskattad julklapp."

Gör ditt val

Ibland får jag höra att min blogg är för lång eller länkar till artiklar som man inte orkar läsa. Samtidigt får jag också höra att min blogg är rolig vilket gör mig välidgt glad.

Varje människa har ett val. Man kan välja att lägga tid på något som förhoppningsvis ger en något tillbaka. Eller så kan man lägga mindre tid på något som också ger en något tillbaka. Fast kanske på ett annat sätt.

Sen kan man inte alltid välja vad som händer med sin hälsa som gör att man måste göra fruktansvärda val.

Satt idag på blåbär och läste SVD och läste ett reportage som var bland det jobbigaste jag läst. Jag hatar allt som har med döden att göra och har väldigt svårt att ta till mig vad detta innebär.

Därför var detta reportage jobbigt att läsa. Santidigt var jag tvungen att läsa det.

Du har nu ett val.

1. Läs detta om du gillar kort, koncist och enkelt.

2. Läs detta om du vill läsa något jobbigt, långt men som förhoppningsvis ger dig något.

Ps. Detta är inget deppinlägg från min sida. Det är en berättelse som var så gripande att fler borde läsa den.

För dig som inte är bakis

Idag blir det inget bloggande. Men följande ledare är så bra skriven att du borde läsa den.

Ironisk, ja till och med cynisk. Motsägelsefull och väldigt tänkvärd.

Ta några minuter och läs denna ledare som utgår från nuvarande a-kassadiskussion men egentligen handlar om nåt större.

Läs här

Att bli tillsammans

Nån gång i augusti tog det slut. Jag minns till och med vilket datum.

Jag trodde det var för alltid och det kändes vemodigt. Veckorna efter var en känslomässig berg- och dalbana och många gånger tänkte jag på hur bra vi haft det. Men jag mindes även de jobbiga stunderna och den konstanta längtan som när den väl tillfredställdes aldrig motsvarade det jag längtat efter.

Vi började dock träffas igen i smyg. Som vanligt efter ett par öl så sågs vi. I början inte så ofta men efterhand så kom alla känslor tillbaka från det vi haft.

Jag träffade även en annan under denna tid. C var hela tiden där. Min gamla kärlek från förr fanns plötsligt bredvid mig och erbjöd ett substitut för att täcka saknaden.

Men slutligen förstod jag att C aldrig skulle kunna ge mig det du kunde. I november träffades vi igen och efter en helg tillsammans blev vi åter ett par. Nu bor vi tillsammans igen.

Återförenade mer beroende av varandra än någonsin.

Dagens novell är sponsrad av General portion - "När du inte vill hänga läpp"
Läs även "The break up"

Kupongsystemet

I mina liberala snedtrippar återkommer ibland en idé som jag inte lyckas bli av med. Jag har valt att kalla det Kupongsystemet.

Bakgrunden är att det finns en massa saker som man kan göra i Sverige som staten helt eller delvis finansierar. Exempel är badhus, bibliotek, motorvägar, muséer etc.

Problemet är att alla inte utnyttjar dessa fantastiska faciliteter. Och framförallt att du som person kanske gillar att ta dig ett dopp mer än att läsa en använd bok.

Min tes är att du ska göra det du tycker om och behöver. Det du inte tycker om ska du inte betala för. Därför kommer kupongsystemet väl till använing.

Varje år skickar staten ut ett häfte till alla statens invånare. I socialistisk anda så är allas häften värda lika mycket även om detta kunde diskuteras. Kuponghäftet är ett färgglatt lite häfte, ungefär som din rikskuponger.

Häftet innehåller godbitar som: 3 badbesök, 5 låneböcker, 25 enkelresor på E4an, 1 höftledsoperation 0,5 dagisplatser. Sen är det bara att konsumera!!!

För er som börjar ana oråd så har staten parallellt med kupongdistributionen också skapat sidan kupongbytaren.se. På denna sida kan Kalle byta sina badbesök mot en ny amalgamfyllning och småbarnsmamman Lisa kan byta till sig en hel dagisplats mot en parkettplats på Dramaten. En höftledsoperation är förmodligen värd fri tillgång till bussfilen under en månad.

Självklart har systemet sina nackdelar. Det kräver att alla har en dator så att man kan besöka kupongbytaren.se. Som tur är kan du växla in ett dvd-lån på biblioteket mot 1 timmes surfande. Ett annat problem är om du smällt alla dina kuponger på Dramatenföreställningar och din gata har snöat igen. Kan du inte byta till dig snöröjningskuponger så är det inte så mycket att göra.

Som ni förstår är kupongsystemet varken genomtänkt eller särskilt solidariskt. Det skulle i många fall vara orättvist och tom omänskligt.

Men grejen är, var hamnar dina skattepengar. Borde de gå till psykvården eller ska de läggas på ett nytt äventyrsbad i Borlänge? Jag är för att varje invånare själv får välja var skattepengarna läggs. Lite som pensionen. Eller är jag det?

Tur vi har politiker för det här var för avancerat för mig. Va fan tycker jag egentligen? Kanske dags att utnyttja en St Lars-kupong.

Fugelsang - gör oss en tjänst och misslyckas!

Nu är det självklart inte så att jag vill att Fugelsang ska störta eller nåt annat allvarligt. Men kan inte raketen få nåt elfel nåt annat så att den inte lyfter från marken.

Nu undrar ni kanske varför jag har denna åsikt? Jo, för ungefär 47 år sen satte den första människan sin fot på månen. Det var ju kul för honom men det fick enorma konskekvenser för alla amerikanare.

Sonen: "Åhh, jag kommer aldrig klara denna tenta. Det är lika bra att ge upp."

Innan 1959 var det helt ok att glömma sin tenta och sticka ut på stan istället. Men 1959 kunde plötsligt pappan säga:

"Om vi har kunnat sätta en man på månen så måste ju du klara din tenta."

Det finns inget som kan övertrumfa den kommentaren. Kunde man 1959 med en raket full med miniräknare ta sig fram och tillbaka till månen borde man ju rimligtvis kunna klara av en tenta.

Problemet är att detta uttryck har förföljt amerikanarna i årtionden och inget verkar vara tillräckligt jobbigt så att man ska kunna skita i det. Den där jävla Armstrong och månen.

Men ingen svenne har ju varit där uppe tidigare men nu ska Fugelsang ta sig dit. Och på måndag kommer man säkert höra chefen säga: "Om Fugelsang kan flyga ut i rymden borde du ju kunna få klart din marknadsplan innan jul."

Så Fugelsang, om du läser detta så ber jag dig. Misslyckas för mig och hela svenska folket. Vi klarar inte av en framtid där vi mäts med astronauter som hänger i rymden.
Det räcker för fan med Foppa som går på vattnet.

[kånspiRatjo:n]

Alla vet vi ju att det var flera personer som sköt JFK, amerikanarna aldrig varit på månen och att 9/11 utfördes av den amerikanska staten. Dessa konspirationer är vida kända och bekräftade.

Dock har det ej kommit till allas kännedom att vår stat medvetet och i stor hemlighet ser till att vi svenskar ständigt matas med väderinformation. Detta för att vi ska ha något att prata om och se till att anarki inte utbryter i vårt lugna land.

Dock har staten märkt att effekten av vädret börjar minska. Det är inte så kul att prata om vädret och detta har lett till mer våld i samhället och ett avtagande kallprat. Vädret har tappat sin egenskap som socialt glidmedel och revolutionen tycktes komma närmare och närmare.

Genom århundrade av planering har dock vår stat förberett sig inför detta krisläge och tog nyligen saken i egna händer. Med den folkkäre (och statsanställde) Fredrik Lindström lanserades ett nytt samtalsämne.

Dialekter

Dialekter har blivit det nya samtalsämnet och oavsett var du rör dig så kommer din eller någon annans dialekt på tal

”Den där killen måste komma från Värmland. Shit vad han låter.”

”Du har så konstiga R. Varför har du det?”

”Jag tycker att göteborgare låter så glada.”

”Så du jobbar i Stockholm? Det kan man inte tro när man hör din dialekt.”

Hur staten kunde förutse denna situation och därmed plantera olika dialekter för hundratals år sen vet jag inte. Men faktum är att vi den kommande tiden får dras med ständiga dialektdiskussioner, den ena mer meningslös än den andra.

Våga ta avstånd från vår tids största konspiration. Sluta prata om dialekter!

Oj, nu kom det ett par män i vita rockar. Typiskt folk i vita rockar att prata stockholmska.

Det är knappast något socialfall vi talar om...

Problematiken Bildt-Danielsson kan fånga vilken dokusåpatittare som helst. Smutskastningen har inga gränser och Bildt använder sitt breda ordförråd för att trycka ner den stackars Danielsson i Uds kulvertar.

Jag kunde haft en lång utläggning om vad som är rätt eller fel i denna fråga. Problemet är att jag tycker båda agerar/har agerat fel och det blir inget roligt blogginlägg.

Och på fredagar måste man ju få ha lite kul så jag avslutar därför med detta citat av Carl Bildt, mannen som har gjort ojämlikhet till sitt honörsord och också till politik. I alla fall enligt hälfen av alla svennar i landet. Bara Bildt kan säga nåt så klockrent roligt och politiskt inkorrekt. Och komma undan med det.

DN: Men har han en tjänst så borde han väl också ha en lön?

- Ja, det borde han väl. Men han har ju ett avgångsvederlag på 81.500 kronor, så det är knappast något socialfall vi talar om.