Ett dystert avsked

Nu tror ni att det är ett utspel som jag inte menar. Något som jag kommer ångra.

Men jag säger så här. Det jag har gjort är oförlåtligt. Det går inte att göra ogjort.

Mamma. Pappa. Ni måste ångra att jag blev den son jag är. Jag har försökt. Jag har kämpat. Men jag räcker inte till. Era krav och era förväntningar tog ut sin rätt. Hur ska jag kunna leva upp till alla dessa krav.

Mina vänner. För er har jag levt en lögn. Under 12 år har jag dolt detta som jag nu måste göra upp med er. Jag tror att ni alltid vetat men ni har ändå behandlat mig som en människa. För detta är jag evigt tacksam. Ni är större än den värld ni lever i.

För hur ska jag någonsin kunna ångra och åtgärda denna livslögn som jag har utsatt er för.

Jag hoppas ni kan förlåta mig. Jag vet inte om jag kan förlåta mig själv. Ta mig för den jag är.

Men döm mig inte för mina gärningar utan för mina tankar. Tänk på mig som en vilseledd själ som lämnat hamnen och piren försvunnit.

Kom ihåg mig för den jag är. För den jag vill vara. Den jag aldrig blev.

Men förlåt mig för att jag inte betalar tv-licensen.

Jag vill avsluta med en text av Dilba:

I'm sorry this illusion
Has caused you a lot of pain
But I have a solution
I'll never watch tv again
Im sorry
Im sorry
Uhhhuhhhhummmuhhhhummmaaaiiiijjaiiijjjaiiijjjeeeeee