Att gå vidare är svårt
Att gå vidare måste vara bland det svåraste som finns. Uttrycket pekar på att man ska lämna det som varit och och röra sig mot något nytt. I en relation innebär detta att två individer som tidigare varit på samma plats, nu ska röra sig ifrån varandra. Kvar finns minnen, bilder, känslor. Men framförallt tomhet. Ren och rå tomhet.
Att gå vidare är svårt. För man lämnar då denna tomhet som en gång var fyllt med något gott. Om och om igen återvänder man till denna plats för att se om tomheten helt har överhanden, eller om det finns något kvar som kan återskapa det som nu är tomt.
Att gå vidare är svårt. Men ännu svårare är att se den andra gå vidare. Och tro att den personen tycker det är lätt att gå vidare. Förmodligen är det inte så lätt som det verkar. Men känslan av att den andra lätt går vidare är tung.
För då står man plötsligt själv kvar och begrundar tomheten, väl medveten om att den inte kan fyllas igen. För det krävs två för det.
Men värre är om båda klamrar sig kvar i tomheten. Om inte tomheten ersätts med tankar, känslor och bilder så blir man tillslut ett med denna tomhet.
Jag har nu suttit i 20 min för att komma fram till en sensmoral kring detta. Ska man gå vidare eller kan/bör tomheten jobbas bort? Jag har inget svar. Inget!
Det enda jag vet är att gå vidare är svårt. Och många gånger väldigt tomt.
Att gå vidare är svårt. För man lämnar då denna tomhet som en gång var fyllt med något gott. Om och om igen återvänder man till denna plats för att se om tomheten helt har överhanden, eller om det finns något kvar som kan återskapa det som nu är tomt.
Att gå vidare är svårt. Men ännu svårare är att se den andra gå vidare. Och tro att den personen tycker det är lätt att gå vidare. Förmodligen är det inte så lätt som det verkar. Men känslan av att den andra lätt går vidare är tung.
För då står man plötsligt själv kvar och begrundar tomheten, väl medveten om att den inte kan fyllas igen. För det krävs två för det.
Men värre är om båda klamrar sig kvar i tomheten. Om inte tomheten ersätts med tankar, känslor och bilder så blir man tillslut ett med denna tomhet.
Jag har nu suttit i 20 min för att komma fram till en sensmoral kring detta. Ska man gå vidare eller kan/bör tomheten jobbas bort? Jag har inget svar. Inget!
Det enda jag vet är att gå vidare är svårt. Och många gånger väldigt tomt.
1 Comments:
grymt...
Post a Comment
<< Home